Ränteavdragen som avgör bolagets skatt: så fungerar EBITDA-regeln i praktiken

Ett bolag som växer med lånade pengar kan få dra av mindre av sina räntekostnader än kalkylen förutsatte. Sedan 2019 sätter den generella ränteavdragsbegränsningen ett tak: ett negativt räntenetto får dras av med högst 30 procent av bolagets skattemässiga resultat före räntor och avskrivningar. Regeln kallas ofta EBITDA-regeln, och för lånefinansierade företag kan den avgöra hur stor skatten faktiskt blir.

En regel med rötter i EU och OECD

Begränsningen infördes den 1 januari 2019 genom propositionen Nya skatteregler för företagssektorn (prop. 2017/18:245). Bakgrunden var EU:s direktiv mot skatteundandraganden, ATAD (direktiv 2016/1164), och OECD:s arbete mot aggressiv skatteplanering med ränteavdrag. Reglerna finns i 24 kap. 21 till 29 §§ inkomstskattelagen och gäller juridiska personer, alltså även bolag som bara lånar av banken och aldrig ägnat sig åt koncernintern skatteplanering. Avdragsbegränsningen hör till de mest tekniska inslagen i svensk företagsbeskattning, och i koncernstrukturer tar många bolag hjälp av specialiserade rådgivare för att tillämpa den rätt.

Skattemässig EBITDA, inte bokförd

Huvudregeln i 24 kap. 24 § inkomstskattelagen är enkel att formulera: ett negativt räntenetto, alltså ränteutgifter minus ränteinkomster när utgifterna är störst, får dras av med högst 30 procent av avdragsunderlaget. Det är underlaget som ställer till det. Avdragsunderlaget är inte det EBITDA som står i årsredovisningen, utan en skattemässig motsvarighet som räknas fram enligt 24 kap. 25 §.

Utgångspunkten är resultatet av näringsverksamheten före själva avdragsbegränsningen. Det ökas med bland annat ränteutgifter, skattemässiga värdeminskningsavdrag och avsättning till periodiseringsfond, och minskas med bland annat ränteinkomster och återförda periodiseringsfonder. Ett bolag med stora skattemässiga överavskrivningar kan därför ha ett helt annat avdragsunderlag än vad resultaträkningen antyder, åt båda hållen.

Räkneexempel: så slår begränsningen

Ett fastighetsutvecklande aktiebolag har under året ränteutgifter på 14 miljoner kronor och ränteinkomster på två miljoner kronor. Det negativa räntenettot är alltså 12 miljoner kronor. Resultatet av näringsverksamheten före avdragsbegränsningen är sex miljoner kronor, och bolaget har gjort värdeminskningsavdrag på tio miljoner kronor.

• Avdragsunderlag: 6 + 14 + 10 minus 2 = 28 miljoner kronor.
• Avdragsutrymme: 30 procent av 28 miljoner = 8,4 miljoner kronor.
• Negativt räntenetto: 12 miljoner kronor, varav 8,4 miljoner får dras av.
• Nekat avdrag: 3,6 miljoner kronor, som läggs tillbaka till det skattepliktiga resultatet.

Med bolagsskatten på 20,6 procent, den sats som enligt Skatteverket gäller för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020, betyder det 741 600 kronor i extra skatt det året, jämfört med om hela räntenettot fått dras av. Pengarna är inte nödvändigtvis förlorade, men de är låsta, vilket nästa avsnitt visar.

Förenklingsregeln: fem miljoner, men för hela koncernen

För att mindre företag ska slippa den fullständiga beräkningen finns en förenklingsregel i 24 kap. 24 § andra stycket: ett negativt räntenetto får dras av upp till fem miljoner kronor oavsett avdragsunderlag. Ett fristående bolag med ett negativt räntenetto på 4,2 miljoner kronor och ett avdragsunderlag på nio miljoner kronor skulle med EBITDA-regeln bara få dra av 2,7 miljoner, men kan med förenklingsregeln dra av hela beloppet.

Det ofta förbisedda villkoret står i samma stycke: ingår företaget i en intressegemenskap får de sammanlagda avdragen inom hela intressegemenskapen inte överstiga fem miljoner kronor. Som intressegemenskap räknas enligt 24 kap. 22 § företag i en koncern av det slag som anges i årsredovisningslagen. Taket är alltså gemensamt, inte fem miljoner per bolag, och fördelningen ska redovisas öppet i inkomstdeklarationen. I praktiken sker redovisningen på bilaga N9, som Skatteverket kräver i flera situationer där räntenetton begränsas eller rullas vidare.

Nekade avdrag kan rullas vidare, men inte hur länge som helst

Ett räntenetto som inte fått dras av försvinner inte omedelbart. Enligt 24 kap. 26 § får ett kvarstående negativt räntenetto dras av inom sex år, i den mån senare års avdragsutrymme räcker till, och äldre netton ska dras av före yngre. Bolaget i räkneexemplet kan alltså få nytta av sina 3,6 miljoner kronor om lönsamheten stiger eller skulderna minskar.

Två fällor finns dock. Vid ägarförändringar där ett företag får bestämmande inflytande över ett annat upphör enligt 24 kap. 27 § rätten att utnyttja det förvärvade bolagets kvarstående räntenetton, något som kan påverka priset vid företagsförvärv. Och inom koncerner gäller enligt 24 kap. 28 och 29 §§ att ett bolag med positivt räntenetto visserligen får dra av ett annat koncernbolags negativa netto, men bara om bolagen kan ge varandra koncernbidrag med avdragsrätt och avdraget redovisas öppet, och aldrig för kvarstående netton från tidigare år.

Tre vanliga missförstånd

• ”Fem miljoner gäller per bolag.” Nej. I en intressegemenskap är fem miljoner kronor ett gemensamt tak för samtliga företags avdrag enligt förenklingsregeln.
• ”Det är bokfört EBITDA som styr.” Nej. Avdragsunderlaget är skattemässigt och påverkas av bland annat värdeminskningsavdrag och periodiseringsfonder. Skillnaden mot redovisat EBITDA kan vara stor.
• ”Regeln träffar bara koncernlån.” Nej. Den generella begränsningen omfattar i princip alla ränteutgifter hos juridiska personer, även vanliga banklån. Handelsbolag som under hela året ägts direkt eller indirekt av enbart fysiska personer undantas dock.

En regel under utvärdering

Reglerna har kritiserats för att vara svåra att tillämpa, särskilt samspelet med koncernbidrag och tidigare års underskott, ett samspel som justerades redan 2021. Regeringen tillsatte 2021 en utredning för att följa upp de nya skattereglerna för företagssektorn, bland annat förenklingsregelns nivå. För bolag med betydande lånefinansiering kvarstår tills vidare grundekvationen: det är den skattemässiga intjäningen, inte räntenotan, som avgör hur mycket av räntorna som får dras av. Detaljerna finns i Skatteverkets rättsliga vägledning, och den som planerar större investeringar med lånat kapital gör klokt i att räkna på avdragsutrymmet innan lånet tas, inte efter.

Senast faktagranskad: 17 juli 2026