Moms på digitala tjänster: vid 99 680 kronor byter momsen land

Reglerna om var momsen på en digital tjänst ska betalas beslutas i Bryssel, men tillämpas av varje enskild svensk säljare. Foto: Marco via Pexels

Säljer du appar, e-böcker, streaming, programvara eller nedladdningsbara kurser till privatpersoner i andra EU-länder ska momsen i regel betalas i kundens land, inte i Sverige. Undantaget är att du får ta ut svensk moms så länge din samlade försäljning till konsumenter i övriga EU håller sig under 99 680 kronor om året. Passerar du den gränsen byter beskattningen land, och du måste antingen momsregistrera dig i varje köparland eller redovisa allt i EU:s One Stop Shop.

Digitala tjänster följer kunden, inte säljaren

Huvudregeln för tjänster till privatpersoner är den motsatta mot vad många tror. När ett svenskt företag säljer en vanlig tjänst till en privatperson beskattas den i det land där säljaren har sin verksamhet. Sitter företaget i Sverige blir det svensk moms, oavsett var i EU köparen finns.

Digitala tjänster är undantagna från den huvudregeln. Skatteverket formulerar det kort: digitala tjänster är sålda och ska beskattas i det land köparen är bosatt, etablerad eller stadigvarande vistas. Samma sak står i lagen, sett från svensk sida: sådana tjänster är tillhandahållna inom landet om förvärvaren finns i Sverige, enligt 6 kap. 56 § mervärdesskattelagen. Finns kunden i Tyskland är tjänsten i stället tillhandahållen där.

Med digitala tjänster menas tre saker tillsammans: elektroniska tjänster, telekommunikation samt radio- och tv-sändningar. Det är alltså ett vidare begrepp än bara nedladdningar.

Vad som räknas som en elektronisk tjänst

6 kap. 57 § räknar upp vad som avses med elektroniska tjänster: webbplatser, webbhotell och distansunderhåll av programvara och utrustning, programvara och uppdateringar av den, bilder, texter och uppgifter samt databasåtkomst, musik, filmer och spel inklusive spel om pengar, och distansundervisning. Till listan hör också kulturella, konstnärliga, idrottsliga, vetenskapliga och underhållningsbetonade sändningar och evenemang.

Paragrafen avslutas med en avgränsning som är lätt att missa. Att en tjänst levereras via e-post gör den inte i sig till en elektronisk tjänst. Det avgörande framgår av artikel 7.1 i rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011, som ställer tre krav samtidigt: tillhandahållandet ska huvudsakligen vara automatiserat, kräva ett minimalt mått av mänsklig inblandning och inte kunna utföras i avsaknad av informationsteknik. En konsultrapport som råkar skickas som pdf är alltså inte en elektronisk tjänst, medan samma rapport såld som automatisk nedladdning i en webbutik mycket väl kan vara det.

Gränsen på 99 680 kronor har tre villkor, inte ett

Tröskelvärdet är gemensamt för alla EU-länder och uppgår till 10 000 euro, vilket i svensk lagtext är fastställt till 99 680 kronor. Beloppet nämns ofta ensamt, men 6 kap. 62 § ställer tre villkor som måste vara uppfyllda samtidigt.

Det första villkoret är i sin tur formulerat med två alternativ, och det räcker att ett av dem är uppfyllt. Antingen är du etablerad i Sverige och saknar etablering i något annat EU-land, eller så saknar du etablering men är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet och inte i något annat EU-land. Det andra ledet fångar den som driver verksamhet utan fast etableringsställe. Gemensamt för båda är kravet på att inget annat EU-land är inblandat: har företaget ett fast driftställe i Danmark faller möjligheten bort direkt. Det andra är att köparna finns i andra EU-länder. Det tredje är beloppsvillkoret, och det är formulerat med en dubbel tidsram: det sammanlagda värdet exklusive moms får varken överstiga 99 680 kronor under innevarande kalenderår eller ha gjort det under det närmast föregående.

Två saker i beräkningen missas ofta. Försäljning av varor och tjänster till köpare i Sverige ska inte räknas med, vilket Skatteverket är uttrycklig med. Däremot ska unionsintern distansförsäljning av varor läggas ihop med de digitala tjänsterna. Den som både skickar fysiska produkter till konsumenter i EU och säljer nedladdningar har alltså ett enda gemensamt tak för båda, inte två separata.

Ett räkneexempel på hur gränsen slår

Anta att ett svenskt enmansbolag säljer en abonnemangsapp och några e-böcker till konsumenter i Tyskland, Danmark och Nederländerna. Under januari till augusti 2026 uppgår försäljningen till dessa kunder till 92 000 kronor exklusive moms. Bolaget säljer samtidigt för 240 000 kronor till svenska kunder, men de kronorna räknas inte in.

Utrymmet kvar upp till taket är alltså 7 680 kronor. I september kommer en enskild försäljning på 12 000 kronor, och totalen landar på 104 000 kronor. Här ligger den detalj som kostar pengar när den missas: enligt 6 kap. 63 § flyttas beskattningen utomlands från och med den försäljning som medför att beloppet överskrids. Hela septemberförsäljningen på 12 000 kronor beskattas därmed i köparens land. Den delas inte upp i 7 680 kronor med svensk moms och 4 320 kronor med utländsk.

Effekten sträcker sig in i nästa år. Eftersom 2026 översteg taket är gränsen stängd även för 2027, oavsett hur lite bolaget säljer då. Villkoret om det föregående kalenderåret gör att vägen tillbaka till svensk moms tar minst ett helt år.

Så fungerar One Stop Shop

Över tröskeln har du två vägar. Antingen momsregistrerar du dig i varje EU-land där du har kunder, eller så ansöker du om att få använda någon av de särskilda ordningarna och redovisar allt på ett ställe. Det finns tre ordningar: unionsordningen för företag med säte inom EU, tredjelandsordningen för företag utanför EU och importordningen för importerade varor i försändelser värda högst 150 euro.

För ett svenskt företag som säljer digitala tjänster är det unionsordningen som gäller. Ansökan görs hos Skatteverket, och Sverige blir då din identifieringsstat. Du behöver inte ha kommit igång med försäljningen för att ansöka, det räcker med en avsikt.

Redovisningen skiljer sig från den vanliga momsdeklarationen på flera punkter, och Skatteverkets anvisning är specifik. Redovisningsperioden är ett kalenderkvartal för unions- och tredjelandsordningen, och deklarationen ska ha kommit in senast sista dagen i månaden efter periodens slut. För perioden juli till september är sista dagen alltså 31 oktober. Deklaration ska lämnas även för ett kvartal utan försäljning. Beloppen anges i euro, inte kronor. Säljer du i en annan valuta ska omräkningen ske till den växelkurs som Europeiska centralbanken publicerar för redovisningsperiodens sista dag. Att beloppet ska anges med två decimaler och utan avrundning är en separat regel som gäller själva momsbeloppet i deklarationen, alltså inte hur många decimaler växelkursen ska räknas med.

Betalningen går till ett särskilt inbetalningskonto hos Danske Bank och alltså inte till företagets skattekonto. Pengarna ska vara bokförda senast samma dag som deklarationen ska ha kommit in. Försäljning som redovisas i OSS ska inte tas upp en gång till i den vanliga momsdeklarationen.

OSS hanterar bara utgående moms

En begränsning förtjänar att stå för sig själv, eftersom den regelbundet överraskar. I OSS redovisar du enbart utgående moms. Du kan inte göra avdrag för ingående moms i den deklarationen. Har du svensk ingående moms att dra av gör du det i den vanliga momsdeklarationen som tidigare. Har du betalat utländsk moms på inköp i andra EU-länder söker du i stället återbetalning via Skatteverkets tjänst för momsåterbetalning inom EU.

OSS är med andra ord en kanal för att betala in moms till andra länder, inte ett fullständigt momskonto. Den som förväntar sig att kvitta sina inköp mot försäljningen i samma blankett får en obehaglig överraskning vid första kvartalsredovisningen.

Två bevis för var kunden bor

Eftersom skatten följer kunden måste du kunna visa var kunden finns, och en privatperson lämnar inget momsregistreringsnummer. Skatteverket anger därför ett antal presumtioner. Krävs fysisk närvaro på en viss plats, till exempel ett internetkafé, antas kunden bo där. Säljs tjänsten via en fast marklinje antas kunden bo där linjen är installerad. Går den via mobilnät styr landsnumret för kundens SIM-kort. Krävs en dekoder eller ett programkort gäller platsen där utrustningen finns.

Passar ingen av dessa situationer, vilket är det normala för en webbutik, ska du ha två olika bevishandlingar som visar var kunden bor. Det kan vara faktureringsadress, IP-adress eller bankkortsuppgifter. Kravet på just två separata handlingar är värt att bygga in i kassaflödet från början, eftersom uppgifterna är svåra att rekonstruera i efterhand. Behöver du hjälp att sätta upp rutinen finns byråer med moms som nischområde och en översikt över moms och punktskatter här på sajten.

Strömmade kurser och evenemang faller utanför tröskeln

Här finns en lucka som få känner till, och den ändrades så sent som vid årsskiftet 2024 till 2025. Tjänster i samband med kulturella, konstnärliga, idrottsliga, vetenskapliga och pedagogiska aktiviteter beskattas normalt där aktiviteten faktiskt äger rum. Genom Lag (2024:942), som trädde i kraft den 1 januari 2025, fick 6 kap. 47 § ett nytt andra stycke: en aktivitet som strömmas eller på annat sätt görs tillgänglig virtuellt till en privatperson är tillhandahållen där köparen finns.

Utfallet liknar regeln för digitala tjänster, men den rättsliga vägen är en annan, och det får en konkret följd. Tröskelvärdet i 6 kap. 62 § omfattar enligt sin ordalydelse bara tjänster enligt 56 § och varor enligt 8 §. Aktiviteter som strömmas enligt 47 § finns inte med. Den som säljer ett direktsänt seminarium eller en lärarledd kurs online till konsumenter i andra EU-länder kan alltså inte luta sig mot gränsen på 99 680 kronor, utan hamnar i köparens land från första kronan.

Gränsdragningen mellan en inspelad kurs, som är en elektronisk tjänst, och en lärarledd som sänds live avgör därmed inte bara vilken paragraf som styr utan om tröskeln över huvud taget finns att tillgå. Är upplägget en blandning av inspelat material och live-pass bör frågan prövas innan första fakturan går ut. Det är en av de situationer där en genomgång med en rådgivare inom internationell skatterätt kostar mindre än en rättelse i efterhand.

Vanliga frågor

Måste jag använda OSS om jag passerar tröskelvärdet?

Nej. OSS är frivilligt. Alternativet är att momsregistrera företaget i varje EU-land där du har privatkunder och lämna deklaration enligt det landets regler. För de flesta med kunder i flera länder blir OSS avsevärt enklare, men skyldigheten som uppstår vid tröskeln är att betala rätt lands moms, inte att använda en viss kanal.

Kan jag välja utländsk moms trots att jag ligger under gränsen?

Ja, men det är ett flersårigt åtagande och inte en justering du kan ångra nästa år. Enligt 6 kap. 64 § får du begära att försäljningen ska anses gjord där köparen finns även när villkoren för tröskelvärdet är uppfyllda. Efter en sådan begäran ska Skatteverket enligt 6 kap. 65 § besluta att försäljningen anses gjord utomlands, och av paragrafens första stycke framgår att beslutet gäller tills vidare.

Det är andra stycket i samma paragraf som avgör hur länge du är bunden, och det är den del som oftast utelämnas. Har ett sådant beslut fattats får tröskelvärdesregeln i 62 § inte tillämpas igen förrän efter utgången av det andra kalenderåret efter det kalenderår då beslutet fattades. Fattas beslutet någon gång under 2026 räknas 2027 som det första kalenderåret och 2028 som det andra. Återvägen till svensk moms är alltså stängd under resten av 2026, hela 2027 och hela 2028, och tidigast den 1 januari 2029 kan du åberopa tröskelvärdet igen.

Valet kan vara motiverat om du vet att du ändå passerar gränsen under året och vill slippa byta beskattningsland mitt i. Räkna då med att du binder upp dig i tre kalenderår, och att du behöver hantera köparlandets moms även de år där försäljningen skulle ha rymts under 99 680 kronor.

Vad händer om jag säljer via App Store, Steam eller en annan plattform?

Då är det ofta inte du som säljer till konsumenten. Enligt 5 kap. 27 § mervärdesskattelagen ska den som i eget namn men för någon annans räkning deltar i ett tillhandahållande av tjänster anses själv ha förvärvat och tillhandahållit tjänsten. Tar marknadsplatsen hand om beställning, betalning och leverans i sitt eget namn är det alltså plattformen som säljer till privatpersonen, och du säljer i praktiken till plattformen. Fungerar den bara som annonsplats och skickar kunden vidare till din egen webbplats är du fortfarande säljare gentemot konsumenten. Skillnaden avgör om du behöver OSS alls, och den bör kontrolleras mot det avtal du faktiskt har med plattformen.

Räknas försäljning till företag i andra EU-länder in i tröskelvärdet?

Nej. Tröskelvärdet gäller försäljning till icke beskattningsbara personer, i praktiken privatpersoner. Säljer du bara till företag med giltigt VAT-nummer ska du inte registrera dig för de särskilda ordningarna alls. Då gäller i stället huvudregeln att köparen redovisar momsen i sitt land, och du redovisar beloppet i fält 39 i momsdeklarationen samt i en periodisk sammanställning.

Innan du fakturerar nästa EU-kund

Tre kontroller täcker det mesta. Räkna ihop all försäljning till konsumenter i andra EU-länder, varor och digitala tjänster tillsammans, och jämför både årets och fjolårets siffra mot 99 680 kronor. Kontrollera vilken momssats som gäller i respektive köparland, eftersom OSS kräver att du tar ut konsumtionslandets sats och den varierar. Säkerställ att kassasystemet sparar två oberoende uppgifter om var kunden finns.

Beloppsgränsen och paragrafhänvisningarna i den här texten kontrollerades mot Skatteverket och mot mervärdesskattelagen i konsoliderad lydelse den 12 augusti 2026. Tröskelvärdet är knutet till 10 000 euro och kan därför räknas om, och reglerna för virtuella aktiviteter är nya sedan 2025. Har du löpande försäljning till flera EU-länder är det värt att stämma av beloppet vid varje årsskifte. Vad en genomgång med en rådgivare brukar kosta har vi samlat i vår genomgång av prisbilden hos 26 byråer.

Senast faktagranskad: 12 augusti 2026